Överraskning utan kontroll

Jag kan inte göra annat än att gnugga händerna och flina stort. Om två - endast TVÅ - dagar kommer jag få träffa alla mina härliga vänner. Och det handlar inte om att ses över en snabbfika på stan och sen dra vidare. Nej, jag kommer få mingla runt och njuta av alla dessa fantastiska människor i många timmar.

Mellan klockan fem på eftermiddagen till sen timma, iklädd en partystass som jag hittade med hjälp av shoppingproffset M och ett par ursnygga blå pumps, kommer jag gå runt och bara mysa. Jag kommer förmodligen tappa rösten flera gånger om, spilla rödvin och vricka fötterna i ett stagedivinghopp mellan djupa samtal, glada tillrop och rockringsdans. Men det gör inget, för jag är ju bland mina vänner. Ingen skulle väl använda mina felsteg emot mig. Inte skulle väl någon ta upp det vid nästa tillställning eller påminna mig om det flera år senare...eller ja, förresten, det är ju precis vad de skulle göra. Skärpning, Maria, inga snedsteg på lördag.

Har inte känt mig så här sprallig på länge. Och samtidigt lite orolig för att inte hinna få lika mycket kvalitetstid med alla.

Som grädde på moset damp det ner ett kuvert hemma i lägenheten igår. Handskrivet. "Till Mia." Få personer kallar mig Mia. Det kan vara en ledtråd. Poststämplat uppe i Umeå. Kan vara ett försök att vilseleda. Avsändare "två hemliga och självinbjudna gäster". Vilka är dessa? Några jag glömt? Några som vet hur mycket jag älskar överraskningar? Några som vet att jag trots det har ett kontrollbehov? Dessa två blir i alla fall gäst nummer 49 och 50.

Jag är sjukt nyfiken!