Våga - vinn

Varför alla dessa ensamtabun? Det finns massor av saker jag tycker om att göra men aldrig skulle drömma om att göra ensam. Gå på bio. På krogen. Restaurang en sen kväll. Resa. Det är så fånigt att inte våga och jag imponeras av de som törs. För hur socialt är det egentligen att sitta tyst i bäckmörker och glo på en filmduk i timmar? Det känns ju inte så viktigt att i ett sånt läge ha någon som backar upp en. Men ändå.

Som nyinflyttad till Göteborg utmanade jag mig själv. Smög in i den röda sammetsalongen och hasade ner i en av fåtöljerna. Bio. Ensam. Pjuu. Kände mig hur stark som helst efteråt och hade till och med en skön stund där inne. Tänkte att det här ska jag göra oftare...som om jag nuförtiden går ensam på bio i Karlstad? Skulle inte tro det.

På kurs i huvudstaden i våras. En bra spelning på ett källarcafé. Mina storstadskompisar skulle inte uppskatta bandet utan hellre prata bort upplevelsen. Nej, bättre då att njuta på egen hand. Visst vågar jag. *suck* Det började bra när jag kom till entrén - felskrivning i tidningen och en helt annan spelning. Men inte ge upp nu. Hittade till slut en pinnstol och ett vingligt bord därinne, lite vid sidan om soffgrupperingarna och de tuffa gängen. Fem minuter tog det innan en av bandmedlemmarna kom fram för att be mig om hjälp med att flytta möbler och dra kablar. "För du arbetar väl här?" Flera timmar senare lämnade jag lokalen lyrisk och med en varm känsla i magen av bra musik.

I helgen var det dags igen - i hemstaden. Utmaningen, den kom av sig själv. När väninnorna - som jag knappt pratat med under kvällen på grund av alla stopp vid kända ansikten - ville lämna lokalen bestämde jag mig för att stanna. Ensam. Gaa. Jag intalade mig att jag enkelt kunde kila ner för trappan och hämta ut jackan och dra om det kändes läskigt. Men jag skulle i alla fall testa.

Gissa vem som hade sönderdansade fötter och kravlade sig ut sist från nattkubbsdelen tio över två?

***
Bäst just nu [I]:
Precis när jag läst ut Läckbergs böcker börjar filmatiseringen av dessa sändas i SVT, nu på fredag. Tajming.

Bäst just nu [II]:
Michael Nyqvist ska spela journalisten Mikael Blomkvist vid filminspelningen av Stieg Larssons trilogi. Här ska plöjas sista delen.

Brysselsteget

Helt plötsligt förvandlades mitt musikintresse från att välja låt efter humör och önskad stämning till att räkna bpm och uppfinna häftiga rörelser. Hjärnan jobbar för högvarv. På jobbet smyger jag upp armarna så snart jag blir ensam och testar snygga poser och vardagsrumsgolvet hemma har förvandlats till rena jympagolvet. Med powerwalkare och hundrastare som publik utanför fönstret studsar jag fram och tillbaka för att hitta de rätta movsen. Håller jag på att fastna i friskisträsket?

***
Bäst just nu:
Kent - Ingenting...uppvärmning
Killers - Read my mind...uppvärmning
Annika Norlin - Sanningsdan...uppvärmning
Sahara Hotnights - Visit to Vienna...nu är man nog snart varm
Nelly Furtado - Say it right...tänker mig en och annan planka och några situps kanske.
Justin Timberlake - Sexyback...styrka
Danny - Only you...kondition
David Guetta - Love is gone...kondition
Infernal - From Paris to Berlin...nu jäklar ska det skuttas
Fergie - Big girls don´t cry...nedvarvning
Julee Cruise - Fallin...avslappning

...pju, det var svettigt!

Att trycka på paus

Återförenade efter ett år. Här ska babblas!


...och bubblas!

Jaccuzin var inte riktigt så här spegelblank.

Lyx att slippa spackla sig på tre dagar.

För att undvika liggsår mellan knådningarna rullade vi över på mage emellanåt och läste några deckarsidor. Testade även morgonens avslappning. Den gick så där. Kanske hade det att göra med de nygräddade våfflorna som jag precis tryckt i mig till frukost.

***

Bäst just nu [I]:

Camilla Läckberg. Olycksfågeln gör att jag längtar efter att få krypa ner.

Bäst just nu [II]:

Vänninan som messar om att hon köpt biljett till kentkonserten åt mig. I november kliver de upp. Jippii!

Balsam för själen

Sköldpaddan

Igår lekte jag med min nyfunna vän hela dag. Han och hans mamma kom på morgonen med färska frallor. T satt i mitt knä och jollrade med sitt sneda charmörleende. Vi satt säkert så i flera timmar. Jag knäppte minst hundra kort bara för att fånga leendet. Och då är han inte ens min bebis. Sen passade jag på att sniffa honom i nacken och känna hur en nykläckt krabat med livet framför sig luktar. Kan man få en bättre start på dagen? Mmm.

Efter vår traditionella shopping-, lunch- och fikadag på stan, med en barnvagn som tillskott, avslutade jag med en tuff comeback på innebandyplanen. Lokalen var visserligen som ett dunkelt vardagsrum med dålig syretillförsel och backhanden satt inte riktigt där den brukar. Men hur roligt som helst! Särskilt upplyftande var det att göra tunnel på sista backen rakt i mål. Backen var pappa. He he. Det bådar gott inför kommande torsdagar.

Nu känns det befogat i både rygg och ben att åka iväg på tre dagars spa. De närmaste dagarna kommer jag på sin höjd hasa runt - iklädd vit badrock och vita frottétofflor - mellan fruktkorgen, massagebänken och bubbelpoolen. Men det är också allt. Aaah. Trevlig helg. Nu ska jag spaa mig.

Dubbelmoral

Efter att ha blivit facebookberoende upptäckte jag att min internetleverantör inte höll måttet. Han kastade ut mig titt som tätt och mitt i något viktigt blev jag plötsligt offline. Sekunderna tickade innan jag blev på igen och några minuter senare var han där igen och motade ut mig. Suck. Okej, dagens ilandsproblem. Men ändå.

Protest. Efter en mindre spaningsinsats efter bästa och mesta erbjudandet fick jag äntligen kasta ut det gamla, visa mitt missnöje som kund, ta till min makt och avsluta något i ren protest. Tala om att de är inte värda mig som kund.

Ilska. Jag hämtade nynnandes ut det fräscha blåsvarta paketet. Men efter dygn av slitna hårtussar och aggressionsutbrott saknade jag mitt gamla och halvbra framför det nya som bara jävlades. Usch. Att vara Fröken Duktig funkar sådär.

Kabelbrist. Ringde till slut en stackars tekniker som numera vet vad jag tycker om både välkomstpaket och instruktionsböcker. Han höll minen och tydligen fattades en sladd. En sketen sladd som skulle ta åtminstone några dagar att skicka. Några dagar. En evighet.

Nu sitter jag här och bloggar och mellan datorn och den nya trådlösa dosan spänner en gammal trotjänare - Comhemsladden.

***
Bäst just nu:
Stormarknaders sena öppettider som gör det möjligt att tillfredsställa ett akut kents-nya-skiva-behov.