Dilemma

Thaimat - ny favvorätt.

Veggo. Först totalt emot. Inget för mig, gud så tråååkigt. Sedan mest skeptisk. Äh, orkar inte, för jobbigt att hitta på vettiga rätter. Sedan lekte jag med tanken. Hm, kanske inte är helt puckat ändå. Och plötsligt köpte jag idén. Ahaa, gott och fräscht. Och flera mummiga recept som inte är krångliga.

I fredags fick jag det bekräftat. Trodde jag var sugen på kött och beställde in en supermör historia som rasade isär bara jag tittade på den. Efter några tuggor tänkte jag på vilken kroppsdel jag egentligen satte tänderna i. Konsistensen. Smaken. Jag lämnade halva biten på tallriken och skrapade i mig så mycket av potatispurén och rödvinsåsen jag kunde. Inte trodde jag Hedinskan skulle backa för en riktig gourmetbit, men jojomensan.

Nu vet jag att restaurangbesöken i fortsättningen ska bestå av fisk eller skaldjur. Men hur blir det i andra sammanhang? Har svårt att se mig byta ut kött i alla lägen.

Låt säga skidbacken? En klassisker är ju termosen med kokt korv. Eller grilla den över öppen eld i ett rökigt och trångt vindskydd medan man surplar nyponsoppa ur en kåsa.

Och middagsbjudningar? Hur långt ska man gå? Informera eller bara mumsa på. Kan ju peta bort delar man vill undvika. I värsta fall kan jag ha en nödbanan i väskan.

Tror jag startar med fegvarianten, börjar försiktigt för mig själv och ökar omfånget allteftersom övertygelsen växer. Men det känns skönt att prata om det här på bloggen. Säga det högt men ändå inte.