Våga - vinn

Varför alla dessa ensamtabun? Det finns massor av saker jag tycker om att göra men aldrig skulle drömma om att göra ensam. Gå på bio. På krogen. Restaurang en sen kväll. Resa. Det är så fånigt att inte våga och jag imponeras av de som törs. För hur socialt är det egentligen att sitta tyst i bäckmörker och glo på en filmduk i timmar? Det känns ju inte så viktigt att i ett sånt läge ha någon som backar upp en. Men ändå.

Som nyinflyttad till Göteborg utmanade jag mig själv. Smög in i den röda sammetsalongen och hasade ner i en av fåtöljerna. Bio. Ensam. Pjuu. Kände mig hur stark som helst efteråt och hade till och med en skön stund där inne. Tänkte att det här ska jag göra oftare...som om jag nuförtiden går ensam på bio i Karlstad? Skulle inte tro det.

På kurs i huvudstaden i våras. En bra spelning på ett källarcafé. Mina storstadskompisar skulle inte uppskatta bandet utan hellre prata bort upplevelsen. Nej, bättre då att njuta på egen hand. Visst vågar jag. *suck* Det började bra när jag kom till entrén - felskrivning i tidningen och en helt annan spelning. Men inte ge upp nu. Hittade till slut en pinnstol och ett vingligt bord därinne, lite vid sidan om soffgrupperingarna och de tuffa gängen. Fem minuter tog det innan en av bandmedlemmarna kom fram för att be mig om hjälp med att flytta möbler och dra kablar. "För du arbetar väl här?" Flera timmar senare lämnade jag lokalen lyrisk och med en varm känsla i magen av bra musik.

I helgen var det dags igen - i hemstaden. Utmaningen, den kom av sig själv. När väninnorna - som jag knappt pratat med under kvällen på grund av alla stopp vid kända ansikten - ville lämna lokalen bestämde jag mig för att stanna. Ensam. Gaa. Jag intalade mig att jag enkelt kunde kila ner för trappan och hämta ut jackan och dra om det kändes läskigt. Men jag skulle i alla fall testa.

Gissa vem som hade sönderdansade fötter och kravlade sig ut sist från nattkubbsdelen tio över två?

***
Bäst just nu [I]:
Precis när jag läst ut Läckbergs böcker börjar filmatiseringen av dessa sändas i SVT, nu på fredag. Tajming.

Bäst just nu [II]:
Michael Nyqvist ska spela journalisten Mikael Blomkvist vid filminspelningen av Stieg Larssons trilogi. Här ska plöjas sista delen.

Brysselsteget

Helt plötsligt förvandlades mitt musikintresse från att välja låt efter humör och önskad stämning till att räkna bpm och uppfinna häftiga rörelser. Hjärnan jobbar för högvarv. På jobbet smyger jag upp armarna så snart jag blir ensam och testar snygga poser och vardagsrumsgolvet hemma har förvandlats till rena jympagolvet. Med powerwalkare och hundrastare som publik utanför fönstret studsar jag fram och tillbaka för att hitta de rätta movsen. Håller jag på att fastna i friskisträsket?

***
Bäst just nu:
Kent - Ingenting...uppvärmning
Killers - Read my mind...uppvärmning
Annika Norlin - Sanningsdan...uppvärmning
Sahara Hotnights - Visit to Vienna...nu är man nog snart varm
Nelly Furtado - Say it right...tänker mig en och annan planka och några situps kanske.
Justin Timberlake - Sexyback...styrka
Danny - Only you...kondition
David Guetta - Love is gone...kondition
Infernal - From Paris to Berlin...nu jäklar ska det skuttas
Fergie - Big girls don´t cry...nedvarvning
Julee Cruise - Fallin...avslappning

...pju, det var svettigt!

Att trycka på paus

Återförenade efter ett år. Här ska babblas!


...och bubblas!

Jaccuzin var inte riktigt så här spegelblank.

Lyx att slippa spackla sig på tre dagar.

För att undvika liggsår mellan knådningarna rullade vi över på mage emellanåt och läste några deckarsidor. Testade även morgonens avslappning. Den gick så där. Kanske hade det att göra med de nygräddade våfflorna som jag precis tryckt i mig till frukost.

***

Bäst just nu [I]:

Camilla Läckberg. Olycksfågeln gör att jag längtar efter att få krypa ner.

Bäst just nu [II]:

Vänninan som messar om att hon köpt biljett till kentkonserten åt mig. I november kliver de upp. Jippii!

Balsam för själen

Sköldpaddan

Igår lekte jag med min nyfunna vän hela dag. Han och hans mamma kom på morgonen med färska frallor. T satt i mitt knä och jollrade med sitt sneda charmörleende. Vi satt säkert så i flera timmar. Jag knäppte minst hundra kort bara för att fånga leendet. Och då är han inte ens min bebis. Sen passade jag på att sniffa honom i nacken och känna hur en nykläckt krabat med livet framför sig luktar. Kan man få en bättre start på dagen? Mmm.

Efter vår traditionella shopping-, lunch- och fikadag på stan, med en barnvagn som tillskott, avslutade jag med en tuff comeback på innebandyplanen. Lokalen var visserligen som ett dunkelt vardagsrum med dålig syretillförsel och backhanden satt inte riktigt där den brukar. Men hur roligt som helst! Särskilt upplyftande var det att göra tunnel på sista backen rakt i mål. Backen var pappa. He he. Det bådar gott inför kommande torsdagar.

Nu känns det befogat i både rygg och ben att åka iväg på tre dagars spa. De närmaste dagarna kommer jag på sin höjd hasa runt - iklädd vit badrock och vita frottétofflor - mellan fruktkorgen, massagebänken och bubbelpoolen. Men det är också allt. Aaah. Trevlig helg. Nu ska jag spaa mig.

Dubbelmoral

Efter att ha blivit facebookberoende upptäckte jag att min internetleverantör inte höll måttet. Han kastade ut mig titt som tätt och mitt i något viktigt blev jag plötsligt offline. Sekunderna tickade innan jag blev på igen och några minuter senare var han där igen och motade ut mig. Suck. Okej, dagens ilandsproblem. Men ändå.

Protest. Efter en mindre spaningsinsats efter bästa och mesta erbjudandet fick jag äntligen kasta ut det gamla, visa mitt missnöje som kund, ta till min makt och avsluta något i ren protest. Tala om att de är inte värda mig som kund.

Ilska. Jag hämtade nynnandes ut det fräscha blåsvarta paketet. Men efter dygn av slitna hårtussar och aggressionsutbrott saknade jag mitt gamla och halvbra framför det nya som bara jävlades. Usch. Att vara Fröken Duktig funkar sådär.

Kabelbrist. Ringde till slut en stackars tekniker som numera vet vad jag tycker om både välkomstpaket och instruktionsböcker. Han höll minen och tydligen fattades en sladd. En sketen sladd som skulle ta åtminstone några dagar att skicka. Några dagar. En evighet.

Nu sitter jag här och bloggar och mellan datorn och den nya trådlösa dosan spänner en gammal trotjänare - Comhemsladden.

***
Bäst just nu:
Stormarknaders sena öppettider som gör det möjligt att tillfredsställa ett akut kents-nya-skiva-behov.

"Gunchester"

Kollade bara att de skötte sig.

Manchester City


Leker fotograf

Fotbollstokiga britter

Bröderna Starbucks

Roliga projekt

Fotbollsresa med familjen. Få en uppdatering av fansens fantasifulla ordförråd. Testa om en inför-matchen-pint utanför en pub i Manchester är lika god som den i Coventry. Men framför allt se hur länge familjen kan hålla sams. Jag har redan laddat med nödbananer och eftermiddagsrisifrutti.



Ledarutbildning i ren friskisanda på Värmdö. Men måste jag verkligen springa milen med en hop hurtiga människor...?



Kvällskurs på universitetet. Efter många år av plugg känns det återigen roligt att få aktivera hjärnan. Aldrig fel att vidga vyerna och hänga på sig lite allmänbildning.



Matcirkel men vännerna en gång i månaden. Största utmaningen blir att tillgodose diverse mysko allergier och smakstörningar. Inte paprika. Inte nötter. Inte varm frukt. Inte vanilj. Inte getost. Inte kanel. Inte libbsticka. Annars funkar det mesta...

Matterapi

Ikväll påmindes jag om hur viktiga mina vänner är. Ännu en gång. Efter en dag i vacuum, som i en glasbubbla, bland skämtande kollegor, gälla telefonsignaler, klickande klackar och korrekta möten, räckte det med en tretimmarsterapi med brudarna för att leendet återigen skulle nå ögonen. Tre timmar hedersvärt frosseri av mat, efterrätt (obligatoriskt) men framför allt tjejsnack. Förstående hummanden, inga problemlösningar, bara coaching och uppmuntrande ord. Sedan är man på banan igen. En ny dag - nya möjligheter.

***

Bäst just nu [I]:
Två fystimmar att ta ut mitt på dagen, om tjänsten medger. Komma bort. Komma igen.

Bäst just nu [II]:
En kollega som jag aldrig pratat med tidigare stoppar mig för att säga att han blir glad av mitt ständiga leende. Och jag som kände mig låg.

Ögonen är målade och drycken upphälld. Spellistan Party går för fullt och lägenheten är förvandlad till en ljushärd. Äntligen tillräckligt mörkt ute för rinnande stearinljus högt och lågt i rummet.

Väntar på kompisar från högstadiet som ska ge mig en rejäl uppdatering om livet. Har för övrigt brett på rejält kring hur stans krogliv förbättrats sedan Koriander slog upp portarna och ikväll är det upp till bevis. Har pratat om den lilla hörnan med DJ som tar musikönskningar. Och dansgolvet under bar himmel så när som på några tygstycken. Och den mingelvänliga stämningen.

Men först lägger vi ribban med Hedins fördrink:
frysta hallon * Bacardi Razz * tranbärsjuice * limsaft * Sprite

Bäst just nu:
Marcus Grahns poesiuppträdande under Kulturnatta. Han är min nya språkguru.

Inga tal - bara fest

Ringdans med 400 syrianer. När första tonen ljöd från scenen kastade sig alla gäster upp på dansgolvet. Fattade tag om varandras händer, vevade med armarna högt upp i luften och så ner igen, i takt med musiken. Små snabba kliv åt sidan i ett kryptiskt men väl inövat mönster i takt till turkisk bongotrumtakt. Hmm...några vänliga blickar och hjälpsamma händer senare hade jag lyckats hasa mig runt i cirkel i syriansk glädjedans - fyra varv.

Gumman med käpp, kostymherrarna och de vackra tjejerna med smyckade klänningar och höga klackar levde loppan långt in på småtimmarna medan ett gäng PHS:are tacklade av redan halv ett. Häftiga intryck, konstant energipåfyllning och genuin feststämning ger snabbt svullna fötter och trötta ögon. Blue Moons dansgolv - släng dig i väggen.

Ett glatt gäng redo för bröllop i ren skövdeanda.

Sprallig förväntan

Imorgon hoppar jag in i filmen Jalla jalla! Då ska jag uppleva mitt livs första kurdiska bröllop - i Skövde.

Kanske är det fördomsfullt men jag ser framför mig hur jag befinner mig mitt i havet av farmrar, mostrar, gammelfarbröder, sysslingar, en knippe bröder och många kusiner - hoppandes, tjoandes och med ett bubbel av skratt i magen. Imorgon vet jag.

***

Bäst just nu: Mia och Klara i SVT:s kanal 1. Svärmodern Viveka tar sig in i sonen och sonhustruns lägenhet med en kopierad nyckel för att skura badkaret och jag drar en lättnads suck över att vara singel.

Skam den som ger sig

Okej, jag kastar mig in i bloggmatchen igen med ny lust och energi. Har suttit på bänken länge nog och gluttat på andras sidor. Inte lyckats prestera ett enda eget inlägg. Det talas om kramp och prestationsångest.

Men jag tycker ju det här är roligt. Och man ska ju göra roliga saker. Alltså ska jag blogga.

Så nu är det nya och friska tag som gäller!

Barr i glöggen

Maxgräns för antalet nyårslöften? Ett gäng med löften borde hjälpa mig hålla åtminstone ett.
Ett offentliggörande kanske också hjälper. Då blir man i alla fall ifrågasatt och lätt hånad om man ballar ur.

Inte för att jag planerar att balla ur, men...

Okej...
* Inte pressa in flera aktiviteter samma dag så att man till slut får ett tidsschema som spricker om den andra personen skulle vara sen, man i sista stund måste bajsa eller av misstag råka svara i telefon precis när man är på väg ut genom dörren. Kvalitet framför kvantitet!
* Sluta vara så överdrivet empatisk att jag inte lyckas haspla ur mig vad jag har på hjärtat för att mottagaren eventuellt skulle kunna tycka situationen blev lite obehaglig och därav riskera att drabbas av pinsamhet, tunghäfta och flackande blick. Rakt och ärligt!
In med magen, ut med bröstet. Tuffa till mig så att jag lite oftare än aldrig vågar kasta mig ut i det okända, chansa och initiera. Våga - vinn!
* Komma ihåg att köpa bus-snus till festerna så att jag slipper truga och gneta av min vänner.

Med en förhoppning om ett lugnt, glatt och spännande 2007!

"Be yourself - everybode else is already taken."

Sara-Claes

Tänk att få skratta oavbrutet i två timmar. Otroligt skönt för mage och själ.

Det gjorde jag under en föreläsning med transvestiten Sara-Claes.

I två timmar stod han framför oss och bad oss att stirra ordentligt. På honom. Han gissade att vi aldrig tidigare fått chansen att kolla in en transvestit på riktigt nära håll. Han hade rätt. Som vi tittade.

Han bad oss särskilt att kolla in hans snygga häck. Och hans fasta bröst. De hade den perfekta storleken, sa han. Och han var verkligen snygg. Hans rumpa var liten men ändå putande. Precis en sådan rumpa som jag alltid önskat mig! Orättvist. Men jag undrar just hur han kunde gömma paketet i de där tajta brallorna.

Sara-Claes jämförde oss människor med djuren eftersom vi härstammar därifrån. Hanarna är de vackra och färggranna som gör allt för att locka till sig en hona. Medan honorna är gråa och svåra att upptäcka. För honom var det fullkomligt självklart att mannen är den som smyckar sig med färgglada kläder, vackra smycken, löshår och snygg make-up för att få oss kvinnor på fall. Djuren gör ju så.

Så egentligen...vilka är mest normala i vårt samhälle?

Premiär...

Spelkväll med Fredrik.

Tommie bra på bild.

Maria på hemmaplan istället för BMB:s dansgolv.

Fatima endast bjuden på två fester - förutom den hos mig.

...och så detta - min alldeles egna blogg!

Bandet är klippt.